Månad: september 2018

Efter en gungig överfart på ca 1,5 dygn vilken innebar förvånansvärt mycket sjösjuka ombord, lite Ellen men framför allt Lisa (hängde över en hink både till och från under ett dygn), så kom vi fram till Camaret sur mer där vi tänkte samla lite kraft och handla lite mat inför överfarten av Biscaya.

Jag tyckte inte att jag borde blivit så sjösjuk för så illa var inte sjön även om det var en hel del dyningar, vet inte om det var en det att vi fick dyning från ett håll och vågor från ett annat som gjorde sjön gropig eller vad det var. Vi hade möjligheten att gå in tidigare längs den franska kusten, Roscoff eller L’Aber Rach (där vi passerade en cool, gigantisk och jättekänd fyr). Problemet hade då varit att vinden dagen efter skulle komma från en ännu mindre gynnsam riktning. Jag tyckte därför det var bäst att bita ihop och ta att jag mådde lite illa, trodde dock inte då att jag skulle kräkas ca en gång i timmen hela natten… men, men… man överlever det också och i lagom mängd så gör det under för bikinifiguren. Tur att jag har en make som inte blir lika dålig som kunde ta lite längre pass under dagen så jag fick sova bort både några timmar och lite sjösjuka. Även om jag var trött så mådde jag faktiskt ok då vi väl kom fram.

Ibland är det mindre kul ute på vattnet…

Camaret sur mer är ett litet samhälle på Frankrikes nordvästra spets, i närheten av Brest. Ett ganska vanligt ställe för seglare att utgå från inför Biscaya. Ganska mysigt, men framför allt en bra mataffär. Kan även rekommendera pizzorna på den irländska puben.

Här träffade vi flera svenska båtar. Dels S/Y Felicia som vi följt på facebook genom större delen av norra Europa och dels S/Y Pegasus som vi träffade i Cuxhaven och på Norderney. Sen låg även S/Y Alma plus ytterligare en svenskbåt här men de har vi inte träffat på tidigare.

Andra dagen så blev vi väckta av att franska tullen knackade på. Barnen trodde det var hamnkaptenen och eftersom vi redan betalt så drog Lisa bara på sig en långärmad tröja och kom upp hyfsat halvoklädd. Kan ha varit ett taktiskt bra drag eftersom de valde att göra inspektionen av våra papper och pass i sittbrunnen och de bad aldrig om att få komma in i båten. Ena tulltjänstemannen fick dock lite pikar från sina kollegor eftersom han antagit att maken i familjen var kapten så det blev fel namn på ett papper eftersom att så inte var fallet på denna båt.

På eftermiddagen tog vi alla barnen på en promenad och lite geocaching. Vi hann även bygga stentorn på stranden vilket verkade vara något man skulle göra här.

Längs strandpromenaden så låg en supermysig sjöinspirerad kyrka. Såg efter att jag fotat att det stod någon skylt om fotografering, men min väldigt begränsade franska gjorde att jag inte förstod vad det stod om fotografering så det blev en bild ändå…

Blev ett par bilder på ett par coola gamla förfallna fiskefartyg också.

På söndagsmorgonen så stack vi iväg nästan allihopa. Även här gällde det att tima tidvattenströmmar. Denna gång i Raz de Seine som tydligen ska vara ännu värre än Alderney Race/Swinge som man i alla fall hört talas om i utsjöskepparkursen. Reeds nautical almanac rekommenderade att man passerade vid slackvatten plus/minus en kvart. Inte mycket tid att vifta på där inte. Tror vi passerade en knapp halvtimme före slackvatten vilket gick bra. De som kom någon timme efter oss fick dock några mindre overfalls, men inget som inte var hanterbart. Sen var vi ute på Biscaya…

Vattnet ändrade verkligen färg då vi kom ut på Biscaya. Inga filter!

Vi fick en väldigt behaglig resa över Biscaya, bukten visade sig från en bra sida. Inledningsvis riktigt fin segling då vi även fick se delfiner leka kring båten. Även en liten delfinbebis som aldrig var långt från sin mammas sida.

Tyvärr lite lite vind (dock hellre det än för mycket) dag två så det blev maskingång större delen av dagen även om det kom vind under sen eftermiddag så att det gick att segla igen. Lisa lyckades efter tips från S/Y Felicia se ryggfenan på en blåval, men tyvärr inte mer än så trots idogt spanande.

På morgontimmarna tredje dagen så började det blåsa mer så vi fick öva på att byta segel i mörker. Är sååå glad att vi bytte ut gamla däcksbelysningen mot en ny LED-armatur så det trots allt inte blev så mörkt på däck. Vindarna mojnade dock under dagen så det blev maskingång sista biten också. Vi kom dock välbehållna in till Gijon på spanska nordkusten.

I och med att vi hade det förhållandevis lugnt ombord avseende sjögång så lyckades vi börja med skola ombord. Några dagar senare än skolan hemma, men vi hoppas kunna vara effektiva. Eftersom mamman kände av lite sjösjuka, inte mycket men så pass så hon fick svårt att läsa böcker, så bestod skolan mest av matematik där det bara behövdes kortare insatser med hjälp då barnen körde fast med enstaka uppgifter. Känns bra att ha kommit igång.

Nu är vi äntligen i Spanien. Känns på värmen och syns på palmerna. Mer om Spanien i nästa inlägg.

Vi hade egentligen tänkt gå in i ytterligare ett par franska hamnar och kanske även kunna ta tåget in till Paris. Visade sig att tågmöjligheterna var begränsade (dyrt och tog lång tid så känns enklare att åka en weekend från Skavsta då vi kommer hem) samt att det förutom närmsta dagen med hyfsat gynnsamma vindar så skulle det sen bli motvind, motvind och motvind. Vi bestämde oss därför att ta en nattsegling och ta oss ganska rakt västerut, hela vägen till Alderney som vi hört ryktas ska vara fint (även lite billigare förtöjning än de franska hamnarna för vår del…).

Utan att vi hade koll så visade det sig att vi kom mitt i Alderney week, vilket är en årligen återkommande festivalvecka med massor av aktiviteter. Vi hade tänkt ligga här ett par nätter för att sen gå vidare till Guernsey dit vi väntade ett antal paket med vindroder i. Paketet blev dock försenat så vi stannade på Alderney i nästan en vecka vilket blev mycket lyckat.

Första dagen så var det en hel del aktiviteter nere i hamnen, bl.a. ankrace a’la vattenfestivalen (för er som kommer ihåg den). Känns dock som om de hade glömt det där med tidvatten… Första budet var att första ankan ut ur inre hamnen var vinnare. Dock så strömmade tidvattnet in i hamnen vilket gjorde att det blev första ankan in till piren som vann istället 🙂 Sen hade de flygtävlingar a’la RedBull challenge, vilket innebar att bygga egen flygfarkost och sen kasta sig ut från piren, typ 4-5 m högt. Vi tittade på en del men åkte sen tillbaka till båten då det började regna och barnen frös.

Vi hann även med ett par besök uppe i stan som var riktigt mysig. En dag så hade de massor av aktiviteter uppe på huvudgatan. En aktivitet var att gå runt och titta i skyltfönstren för att hitta vad det var för pryl som inte passade in. Lätt i vissa fönster men grymt klurigt i presentbutikernas myller av prylar.

Självklart så ville vi se lite av ön också så vi tog en långpromenad med lite geocaching men målet var Fort Albert och Bibette Head. Fort Albert var som namnet antyder ett gammalt fort där man kunde gå runt i gamla vallgraven och kika in i en del fönster. Hade vi varit lite mer framfusiga så hade vi nog kunnat gå runt mer inne i det gamla fortet, men när man som svensk ser en skylt med ”Keep out, state property” så tar det emot att gå in även om grindarna står på vid gavel och inte en kotte är i närheten… Dock ett stort fint fort som det är lite synd att de inte gjort mer tillgängligt.

Bibette Head som är en del av Atlantic Wall har de dock gjort väldigt tillgängligt. Informationsskyltar lite här och var och möjligt att gå in på flera ställen. Tur var att vi fick lite tips från turistinformationen så vi hade med oss ficklampor och kunde utforska även de mörka utrymmena 🙂

Vi hade även ett par dagar med lite ruggigt och blött väder så en del av aktiviteterna blev inställda eller flyttade. Vi passade då på att utbilda barnen i vad Afternoon Tea innebär. Supermysigt på lokala Alderney Sailing Club där intäkterna dessutom gick till deras ungdomsverksamhet. Dubbel bra.

Tyvärr så missade vi färgkastartillfället (typ Color run, men utan löpningen), men vi missade inte vattenkriget. ”Come armed” löd uppmaningen. Tur vi hade vattengevär i båten. Vattenkrig och slip n’ slide uppskattades av både barn och föräldrar.

Lördagskvällen toppar dock allt. Vi läste att det skulle vara fackeltåg genom stan vilket lät mysigt, men fick även höra av en lokalbo att som barn hade hon bara upplevt det som köande och väntande. Dels kö för att köpa fackla och dels väntande innan fackeltåget gick iväg. Vi valde därför att gå direkt till festplatsen där fackeltåget skulle sluta. Där fanns öltält och en eldshow med Cirkus Pazaz. En riktigt bra eldshow och så läckert när det var nästan beckmörkt. Dock svårfotograferat…
  

…men fackeltåget var också riktigt häftigt. Säkert ett par tusen deltagare med omkring ettusen facklor som tågade in på festplatsen. Dessa facklor kastades sen på ett jättebål med lastpallar. Ser ut som ett brinnande kors, men det ska föreställa svärdet i stenen. Temat på årets Alderney week var nämligen Myter och Legender.

Höjdpunkten var ett sprakande fyrverkeri där vi trodde att vi fått se finalen tre/fyra gånger innan den riktiga finalen kom. WOW!

En nöjd familj gick tillbaka till hamnen och jollen och letade sig i mörkret tillbaka till rätt båt.

På måndagen gick vi äntligen mot Guernsey och vårt väntande paket. Här gällde det att passa tidvattenströmmarna i ”the Swinge” utanför Alderney. Här kan det bli riktigt kraftiga strömmar och overfalls som gör resan allt annat än behaglig. Vi kom dock vid slackvatten och märkte inget speciellt alls.

Det gick dock lite snabbare när vi efter en kort men fin segling kom till Little Russel utanför Guernsey. Dryga sex knops medström gav en hastighet på över 12 knop!

Lugnade som tur var ner sig strax utanför inloppet till hamnen så vi kom in lugnt och fint. Väldigt proffsigt gäng i hamnen. Vi blev snabbt mötta av en jolle och blev anvisade plats, i yttre hamnen, precis enligt våra önskemål. Dock tur att vindarna var från rätt håll och inte allt för starka då det blev en halvklurig fickparkering. Lite häftigt att se de stora tidvattensskillnaderna som just nu ”bara” var dryga 6m. Vid högvatten var det bara det vita högst upp på pirerna som syntes ovanför vattnet…

På tisdagen åkte vi över till Boatworks+ (båtshop och reparationsfirma), vilka var de som varit snälla nog att ta emot våra paket. Fyra fina paket med vårt vindroder, aka vår nya besättningsmedlem som efter förslag från släkt och vänner på facebook döptes till Dobby med motiveringen ”Quietly and naturally performs its duties… needs no attention, no food and never talks back!” – Döpt efter husalfen i Harry Potter. Vi får se det där med ”no attention”, men den ska enligt leverantören vara tyst och den bör inte behöva mat i alla fall.

Vi var lite oroliga över om vi skulle klara av att installera vindrodret själva. Boatworks+ hade inte möjlighet att hjälpa oss denna vecka så det var bara att börja fundera. Efter en halv dags klurande…
  

…och ytterligare en dags borrande och skruvande så var det faktiskt på plats.
  

Det hade dock inte alls gått utan hjälp av sonen som är liten och smidig men ändå tillräckligt stor för att hantera verktyg. Utan honom hade vi inte fått backing plate och muttrar på plats för det innersta stödbenet. Då hade det blivit ytterligare en dags arbete för att göra utrymmet åtkomligt för en vuxen.

 

Nu sätter vi äntligen kurs mot Frankrike och Biscaya.

Det blev en dagssegling från Nieuwport till Bologne sur mer. Det var lite ont om vind inledningsvis, men sen fick vi en kalasdag med ett långt fint kryssben följt av lite undanvind sista biten in mot Bologne sur mer.

Vi hade kontaktat hamnen innan så det skulle finnas en plats till oss och vi ropade även upp dem på VHF:en på vägen in i hamn. Vi blev anvisade en plats som vi inte riktigt hittade. När. Vi ropade upp dem igen så sa de att det fanns fler platser i hamnbassängen intill, Bassin Napoleon som skulle ligga på vår vänstra sida då vi kom in. Det rådde viss förvirring ombord tills vi kom underfund med att de inte alls menade vänster, utan den andra vänster, dvs höger. Känns igen från en annan fransman som Gulan bodde ihop med i USA 🙂

Det blev en ganska lugn kväll ombord. Maken och jag tog en promenad till närmsta Carrefour så vi fick lite middag och även lite mer mat ombord till kommande dagar.

Dagen därpå blev dock annat än lugn. Vi inledde dagen med en promenad upp till ”The fortified town” vilket var gamla stan som var innanför rejäla borgmurar för att vara skyddad.

Mysigt område, men det var en ganska rejäl backe dit upp, men värt besväret. Inne i gamla stan så låg en katedral som sades vara värd ett besök, tyvärr fick vi inte gå in i själva kyrkan (det var ju söndag och gudstjänst…), men däremot så kunde man gå in i en jättestor krypta under kyrkan. Där hade de gjort en utställning med massor av lämningar från utgrävningar de gjort under kyrkan då den började restaureras.

Katedralen ligger på en plats som varit helig länge. Första delen av kyrkan var från tiden för romarriket, vilket innebar en hel del fynd i fint uthuggen marmor.
 
 

Det finns även en del av kryptan som under 1700-talet var dedikerad till Jesus med bl.a. de tre korsen från Golgata.

Eftermiddagen och kvällen spenderade vi på Europas största akvarium, Nausicaa. Riktigt häftigt och faktiskt väl värt både tid och pengar. Rekommenderas även om fikamöjligheterna lämnade en del att önska.

De hade både många mindre akvarium med småfisk, sjöstjärnor, m.m. m.m. men även en jättebassäng med saltvatten där de hade hajar, rockor och all skön andra fiskarter som vi inte kommer ihåg namnen på.

Vi lyckades även få se sjölejonen leka med varandra och klappade rocka och fisk i ”the touch tank” (vilket fick oss att tänka på filmen Hitta Doris).

Väl tillbaka till båten så blev det en snabb middag och sen passade vi på att slussa ut från Bassin Napoleon med sista slussningen för kvällen. Nu styr vi kosan mot Kanalöarna, först Alderney och sen Guernsey.

Vi gick tidigt på morgonen från Ijmuden. Nu var havet mycket lugnare och vi gick för maskin första biten. Gick superfint om man bortser från ett ”squall” som drog förbi. Blev lite blött…

Tanken var att gå hela vägen ner till Blankenberge i Belgien. Vindarna ökade under förmiddagen så vi fick riktigt fin segling. När vi var strax norr om Scheveningen så ökade de dock lite till så det blev lite för mycket. Vi såg att det var en frontpassage på gång så vi var beredd på vindökning, men när det inte stannade vid 10 m/s utan gick upp mot 12-14 så var det inte kul längre. Vi beslöt därför att gå in till Scheveningen dit vi kom vid lunchtid.

Något vi reflekterat över ett par gånger är att tidvattnet verkar dämpa våghöjden en del. När vindarna avtar så försvinner gammal sjö också snabbar än hemma. Antar att det händer då strömmen motverkar vågorna. Sen finns det säkert undantag mot det också så klart, men vi har märkt skillnad mot hemmavattnen.

Scheveningen bjöd på härligt bad på stranden i stora vågor, lite geocaching och holländska mat-pannkakor med bacon resp kallrökt lax, färskoströra m.m. Staden bjöd även på den rörigaste gästhamnen vi varit i hittills. Hittade man en plats så tog man den oavsett hur många utanpå varandra det blev. När vi satt på pannkaksrestaurangen så pratade vi om hur skönt det hade varit om vi hade sluppit gå runt hamnbassängen eftersom vi låg rakt över från restaurangen sett. Hade vi bara tagit oss över till pontonen i mitten så hade vi faktiskt kunnat gå över tre segelbåtar, en jolle samt båten som förtöjt utanpå oss (och då låg vi utanpå ytterligare en båt…)

Trots både båt utanpå oss och fyra i bredd framför oss så lyckades vi ta oss iväg tidigt även denna morgon. Återigen med siktet ställt på Blankenberge. Vi började återigen dagen med maskingång, men kunde segla lite mitt på dagen innan vindarna denna gång mojnade. Blev passage av ett par stora hamninlopp. Vid Rotterdam så har de ett markerat område där småbåtar ska gå samt även rapportera då man kommer till en boj. För oss var det bara att passera för att det var lugnt, men man kan få anvisningar om att man ska passera framför/bakom vissa fartyg. Antwerpen var också lugnt för vår del, men vid Zeebrugge fick vi spela lite ”Froggy” och anpassa hastighet och tima in mellan två fartyg, men det var gott om tid och plats även om man kan bli lite stressad då AIS-visningen av båtarna rör sig snabbt över sjökortet på plottern.

Vattnet har bytt färg och blivit härligt grönblått.

Blankeberge hann vi tyvärr inte se mycket av. En ren och fräsch marina med hjälpsam personal och det var inga problem att boka plats i förväg.

Många före oss har gått till Oostende. I Scheveningen så låg vi utanpå en holländsk båt. Han rekommenderade oss både Blankenberge och Nieuwpoort. Han sa att Ooostende var tråkig i jämförelse och att om man tvingas gå in genom Mercatorslussen så ska man inte ha snygga fendrar för väggarna i den slussen är täckta med vassa, och geggiga musslor m.m.

Vi fortsatte raskt ner till Nieuwpoort där vi kom in efter ett badstopp ute på havet. Magkänslan är att Belgien var dyrare än Holland när det kommer till hamnavgifter. Eftersom vi tänkt att ligga i Nieuwpoort ett par tre nätter så valde vi marina utifrån pris. Den närmast stan hade kostat oss €45 per natt, medan den vi valde (VY Nieuwpoort) ”bara” kostar €36 per natt. Troligtvis billigare för er enskrovare, är oftast 50% påslag för oss katamaraner.

Nu har ju inte vi varit i Oostende så vi kan inte jämföra, men vi tycker att Nieuwpoort var ett mysigt samhälle. Dock långt till mataffärer om man har behov av det, men en välsorterad och faktiskt hyfsat billig marinshop i hamnen där vi låg. Plus att hamnkontoret här var väldigt proffsigt både när det gällde möjlighet att boka och information om vilken plats man kan gå till plus att de var väldigt hjälpsamma som turistinformation också. Fräscha toaletter och fräscha gratisduschar samt gratis vatten på bryggorna är också en bonus.

Vi kom in vid lunch och hade turen att de just denna långhelg har en matfestival på hamnområdet. Tyvärr en internationell matfestival så lite mindre belgiska specialiteter än vad vi önskat oss, men snabb och god lunch fick vi innan vi tog en promenad ner till gamla stan där vi strosade runt samt gick in och tittade i katolska kyrkan.
 

Innan vi gick tillbaka till båten så kollade vi även upp hur spårvagnstrafiken här fungerar eftersom vi hade ett par planerade utflykter. Samma kväll åkte jag (Lisa) och Ellen till Middelkerke Verhaegehelaan där Manege Derby ligger för att rida på stranden. Såååå häftigt även om man borde varit en ”expert rider” som de sa och inte bara hyfsat halvduktig som jag. Dottern klarade det galant, men det var lite över min bekvämlighetsnivå bitvis. Dock suuuuperläckert att få rida på stranden och i vattenbrynet i både skritt, trav och galopp. Här var det dessutom oväntat billigt, €26 per person för två timmar på kvällen (19-21). Kan verkligen rekommendera detta för er som kan rida. Finns flera stall längs kusten som erbjuder detta (sök på ”paardrijden op het strand”). Finns även nybörjarturer på i alla fall detta stall, men den var full denna vecka så gick inte att boka för oss.

 

 

Dagen efter så tog vi spårvagnen igen. Denna gång till Domein Raversijde där museumet Raversyde ligger. Här visar de en del av ”Atlantic Wall” som byggts upp av tyskarna under både första och andra världskriget. Den sträcker sig hela vägen från kusterna i Norge, Danmark, Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike och Kanalöarna. Tyvärr var delarna från första världskriget stängda för renovering denna sommar, men det tog oss en bra stund att ta oss runt delarna från andra världskriget så vi är nöjda ändå. Våra barn som verkligen gillar bunkers och krigshistoria gillade denna utflykt. Kan rekommenderas och lätt att ta sig till både frpn Nieuwpoort och Oostende.

 

 

Det fanns en restaurang i närheten så Lisa fick äta belgiska musslor och Gulan fick sig en god belgisk öl. Ganska dyrt, men en god och välbehövlig lunch. Innan vi åkte tillbaka så hann vi även ta en titt på ett par återuppbyggda hus från fiskebyn Walraversijde som låg här under medeltiden, museet hette ”Anno 1465”.

Barnen hann givetvis med ett dopp i havet också innan vi tog spårvagnen tillbaka.

Imorgon (4/8) drar vi vidare. Då med siktet på Frankrike där vi håller tummarna för att det räcker med att man hälsar med Bon Jour och att man sen kan prata engelska…